Återigen när de privata bankerna i USA visar prov på inkompetens (se tidigare artikel) och oförmåga att ta sig ut ur en kris de själva skapat så ska naturligtvis Federal reserve (vars tillgångar mestadels kommer från det amerikanska folket) gå in och rädda nämnda banker, precis som hände i Sverige på 90-talet.
i e24 läser jag idag att Federal Reserve genomför räddningsaktioner i form av en ny kraftig sänkning av styrräntan och beslut om att pumpa in nya miljarder i banksystemet, plus en garanti om att – i strid mot gammal praxis – stötta andra finansföretag på samma sätt som de centralbanksövervakade affärsbankerna. Så, nu när bankerna inte fungerar väl så ska de smygsocialiseras och pengarna ska tas från samhället för att sedan när krisen är över så ska det gå tillbaka till det normala - och detta ska betalas av staten och bankanvändarna! Är det detta liberaler menar med "en väl fungerande och konkurrenskraftig marknad"?
Frågeställningarna som borde dyka upp är: Varför ska staten och därmed folket ta smällarna när privata aktörer inte sköter sig när de privata aktörerna tar hand om vinsterna när banken går bra? Kommer detta att hända igen? Om Ja, vad ska vi göra åt det?. Man inser snabbt att en institution som garanteras av staten även bör ägas av staten, men det är klart, är man liberal accepterar man inte statlig kontroll över statliga pengar. Privata intressen gör ju alltid ett bättre jobb - som nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Anledningen till att staten valde att hjälpa bankerna är att alternativet, att inte göra något, skulle fördjupa krisen enligt dem. Om krisen skulle förvärras skulle landet och dess invånare få det värre. Så man kan se det som att staten gjorde vad som var i folkets intresse.
Det finns ekonomer som menar att staten ska låta marknaden ta smällen då det skulle vara bättre på lång sikt (enligt principen desto mindre statligt manipulerande, desto bättre). Men många fler menar att staten faktiskt kan dämpa smällen vilket är bäst för alla involverade. Det ser ut för mig till viss del som en uppdelning mellan idealister och pragmatiker.
Jo, jag anser också att staten kan rädda privata banker i kris och att detta är bättre för landets medborgare och naturligtvis måste detta göras. Principen att desto mindre statligt manipulerande, desto bättre ger jag inte fem öre för.
Det jag dock menade var varför ska staten hela tiden bli tvungen att rädda i krisår/bankmissbruk utan att få del av den vinst bankerna gör när det går bra? Varför ska vi ha privata banker?
Då bankerna garanteras av oss, samhället bör de också ägas av oss tycker jag. Förutom att vi måste gå in i kristider är det ju från riksbanken som bankerna lånar och bakom riksbanken finns staten så en bank har hela tiden staten i ryggen som garanti. Därför anser jag att alla banker ska nationaliseras och vi ska skapa ett statligt monopol på verksamheten.
En annan fördel är att med statliga banker och med AP fonderna kan staten (och bör) investera och ha därmed en indirekt kontroll över hela marknaden. Samhället kommer då styra över produktionsmedlen.
Jag förmodar att anledningen till att många förespråkar privata banker är att de anser att det skapar ett effektivare bankväsende. Så även om staten får gå in och stödja banker ibland utan att få del av bankernas vinster eller kan rikta dess medel till utvalda sektorer så tjänar samhället på det hela ändå. Men detta vilar uppenbarligen på övertygelsen att privat ägande är bättre än statligt ägande, vilket det finns legitima själ att misstro.
Precis min åsikt. Allting bottnar alltid i en övertygelse. Sedan hittar vi på svepskäl och "fakta" för att stödja detta.
Skicka en kommentar