Sagan om företagaren som inte ville betala skatt

Det var en gång en företagare som drev en stor fabrik. I fabriken tillverkades massa saker billigt för att sedan säljas dyrt till alla som köpte. I fabriken jobbade nästan alla som bodde i staden för så lite pengar som företagaren ville betala. Företaget gick bra och företagaren håvade in pengar.

När julen nalkades tyckte företagaren att han fick för lite pengar. Hans två underbara barn önskade sig varsitt jumbojet och den stackars företagaren förstod inte hur han skulle kunna köpa dessa plan till sina barn och samtidigt ge sin fru en kista med smycken. I landet betalade nämligen alla pengar i skatt som användes till massa olika saker. Detta tyckte företagaren var fel för han förstod inte varför han var tvungen att ge pengar till någon annan.

Företagaren lyckades då övertyga alla andra om att skatten borde sänkas. Då skulle ju alla få mera pengar i plånboken och detta skulle göra att fler företag skulle bildas, flera människor skulle få jobb och alla skulle få det bättre hävdade han. I landet, där många var utan jobb gjorde de som företagaren ville för de trodde på honom och hans visa ord.

Skatten minskade nu och företagaren kunde nu köpa sina plan och sin smyckeskista till sin stackars fru. För nu hade ju han mera pengar över och fick en glad och god jul.

De andra som levde i landet började med tiden märka att landet fick mindre pengar. Landet fick ju nu in mindre i skatt. Plötsligt blev landet tvungna att stänga skolor och sjukhus, fick sluta att bygga nya vägar och nya hus. Dessutom fick massa människor som jobbade för landet sluta eftersom landet inte kunde betala dem pengar längre. Inte heller blev det fler företag och mer jobb som företagaren hade lovat.

Utan dessa skolor och sjukhus kunde inte folket längre lära sig något eller få vård när de mådde dåligt. Många människor fick nu sova på gatan då det inte fanns några hus att bo i. Inga nya vägar byggdes heller i landet. Eftersom massa människor nu inte längre hade ett arbete hade de nu inga pengar så de kunde inte köpa vare sig julmat eller julklappar. När färre nu köpte julmat och julklappar fick handlarna mindre pengar och alla fick det sämre.

Företagaren däremot brydde sig inte om detta. Hans barn gick ju på en fin skola där bara de med mycket pengar kunde vara, de fick vård på ett sjukhus där det kostade att bli bra och bodde i bostäder där bara de rika hade råd att bo. Nu märkte dock företagaren att han tjänade mindre pengar igen då mindre människor köpte hans varor, så nu ville han sänka skatten igen. Efter många år av vis skattesänkning fanns nu ingenting kvar.

Så kan det gå om man lyssnar för mycket på dem som tycker att det är bra att sänka skatten.